den långa texten om onsdagen

Har haft den roligaste natten någonsin. Men innan vi kommer till den börjar vi från början med gårdagen.

Jag skulle ha PU-samtal (personlig utveckling) med min chef och vi skulle ses på hotellet i Skrapan. Jag har aldrig vart där förut så jag hade redan förra veckan frågat honom vilken tid jag hade, för det hade jag visst inte skrivit upp någonstans, samt hur man hittade dit.

Jag kommer dit 13:13. Hade tid 13:15. Slår mig ner i receptionen och väntar på Lars. Han hade nämligen sagt att han skulle komma och hämta oss där. Klockan hinner bli 13:20 innan en dörr öppnas och han och Adam kommer ut. Jag hade redan övervägt hundra ggr om jag skulle ringa till honom för att fråga om jag var på fel plats. Men tydligen hade väl Adam så mycket att prata om att det drog ut på tiden haha.

I alla fall blir han chockad över att se mig där så när vi kommer in i salen dubbelkollar han sina papper. Han ba: Du hade ju tid 14:15?
Haha det va ju han som sa kvart över ett till mig! Aja jag fick ha mitt samtal där och då i alla fall men stackars Julia som skulle ha halv två fick ju sitta och vänta jättelänge.

Så började då ett ganska trevande samtal mellan mig och min chef. Vi har lite svårt att kommunicera och det blev därför en rätt pinsam stämning men som ändå blev bättre ju längre tiden gick. Vi pratade massor om hur det var på jobbet, vad jag behövde jobba på och vad jag var bra på.

Två saker tog jag fasta på:
1 Han sa: Jag ser dig och Sara som mina starkaste kort på restaurangen, du gör ett kanonjobb!
2 Jag tycker att du ska söka den interna utbildningen för att bli restaurangchef. Jag vet att du skulle bli en jättebra chef och har det som krävs.

??

 

Igen ??.

 

Hjälp!

Ska jag bli restaurangchef? Visst jag har inte vart helt ovetande om hans planer för mig så det kom inte som en jättechock men ändå en liten chock. Jag vet inte alls om jag vill det, om jag ens vill vara kvar. Jag vet inte om jag vill flytta till en annan stad (erbjuden att få komma till två av Sveriges storstäder), om jag vill börja plugga, om jag vill ut och resa, om jag vill..
Det finns så himla många alternativ just nu! Jag har hamnat i en mega 25års-kris. Galet vad jag fick panik igår alltså. Idag känns det dock lite bättre. Jag måste ju inte bestämma något just nu och det var en enorm lättnat när jag insåg det.

Så åkte jag till jobbet med massa energi. Hade en underbar stängning och jag utbildade Sofie lite grann. Jag älskar att utbilda! Hon fick lära sig lite kontor och annat viktigt och sen stämplade vi ut och det var då det knäppa började.

Sofie blev hämtad så jag stog ensam kvar på parkeringen i väntan på min taxi. Efter ca tio minuter ringde taxichauffören och frågade vart jag va nånstans. Jag står här, mitt på parkeringen svarade jag. Och eftersom det var mitt i natten och inte en enda levande varelse i närheten var jag inte svår att se. Det visade sig att han var på Hälla, andra sidan stan. Så han kom efter ytterligare cs tio minuter och jag höll på att frysa ihjäl. MEN det var en jättetrevlig chaufför. I min ålder, lite ovanligt.

Han pratade på om att det var rätt dött såhär i mitten av månaden och att det var januari och allt. Jag sa att vi oxå hade haft det ganska dött och då frågar han:

- Så du jobbar här på Max?
- Ah.
- Då känner du Lars?
- Ja?
- Vi har spelat hockey ihop.
- Haha what? Har LARS spelat HOCKEY??
- Ah vi spelade ihop när vi var små, han och jag kommer från samma ställe. (Norrland) (Norrland är ju så litet så alla känner alla).

Okej, Lars, alltså min chef, är den smalaste och tanigaste människa ni kan tänka er. Han är säkert 1,90 lång och väger nog inte mer än 60kg. Haha hur kan den lilla taniga kroppen spelat just hockey? Det är ju en muskelsport!
Taxichauffören läste mina tankar och berättade vad Lars hade vart bra på, tydligen åkte han snabbt eller nåt.

Haha så jag bara kände att jag var tvungen att mobba honom för detta så morse skickade jag iväg ett sms:

“Så du har spelat hockey? Då har vi ju en given aktivitet till nästa p-möte!”

Till svar fick jag:

“Haha, ska jag bli rädd för att du vet om det? Jag var grym på hockey så det blir inte rättvist mot er andra.”

 

Haha han kan gott fundera på hur jag vet det och jag ska absolut pusha för hockey med jobbet. Det kan ju faktiskt bli HUR KUL SOM HELST med tanke på att vi är tre killar och kanske 20 tjejer. Bambi here we come.

 

Nej nu har jag skrivit alldeles för långt så nu ska jag laga lunch i form av pasta med baconröra.

Och joo, Andrea som vi var och kollade på i höstas när hon sjöng, sjöng i semifinalen igår och gick vidare till finalen som är nästa vecka. Då är jag ledig och ska absolut komma och stötta!